Blogia

Guarani

LA PERIODISTA NANCY ARECO VISITÓ EL ATENEO

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

LA PERIODISTA NANCY ARECO VISITÓ EL ATENEO

 Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/la-periodista-nancy-are...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/la-periodista-nancy-areco-visit...


         El martes 24 de abril de 2012, a las 11 horas, la Periodista NANCY ARECO visitó el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI, donde fue recibida por el Director General de la institución, David Galeano Olivera. Cabe mencionar que Nancy Areco reside desde hace varios años en la Ciudad de Sâo Paulo, Brasil donde desarrolla su actividad periodística y donde también se desempeña como promotora cultural de nuestro país ya que es fundadora y miembro del NUCLEO CULTURAL GUARANI PARAGUAY TEETE (http://paraguaiteete.wordpress.com/).


David Galeano Olivera ha Nancy Areco


            Kuñakarai Nancy Areco niko are guivéma omba’apo ñande reko, ñane ñe’ê ha ñane retâ rayhupápe táva Sâo Paulo, Brasil retâme. Upe oîha guive ha’e omyasâi opaichagua marandu ha upekuévo omba’apo ambue tapicha ndive omoherakuâ porâ haĝua ñane retâme. Hese ae ha Mario Ramâo Villialva Filho rupive oñemoñepyrûkuri Guarani ñe’ê mbo’esyry Sâo Paulo mbo’ehaovusúpe (USP) oîháme heta tapicha oñehekombo’éva Guarani ñe’ême. Mbo’ehára ko’aĝagua héra Aizza Abdala. Mbo’ehára ypykue upepeguare katu Mario Ramâo Villalva Filho avei ombo’éva UNILA-pe, Foz de Yguasúpe.


            Durante su estadía en el Paraguay Nancy Areco -quien también es Miembro del ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI- se entrevistó con el nuevo Embajador Paraguayo ante el Brasil, Dr. Evelio Fernández Arevalos; también con la Directora Ejecutiva del Fondec, Lic. Deisi Giménez, y participó de varios de los eventos comprendidos en la recordación de la semana del periodista.


Nancy Areco


            Jepiveguáicha, ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI rérape, rome’ê ore jehechakuaa ha ore vy’apavê Nancy Areco-pe tembiapo porâita ojapóvare omoherakuâ porâvévo ñane retâme upe oikohápe.


            Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com

 

ooo000ooo

 

Ver “El ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI homenajeó a Nancy Areco” en (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/guarani-internacional)

 

Ver “Nancy Areco visitó el ATENEO” en (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/nancy-areco-visito-el-a...)

 

Ver “La lengua Guarani en Sâo Paulo” en (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/la-lengua-guarani-en-s-...)

 

SE PRESENTÓ EL DOCUMENTAL MBYA

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

SE PRESENTÓ EL DOCUMENTAL MBYA YTÛ, EL ARROYO

Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/se-present-el-documenta...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/se-presento-el-documental-mbya-...


         El martes 24 de abril de 2012, a las 19 horas, el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI a través de su Director General, David Galeano Olivera; participó de la PRESENTACIÓN DEL DOCUMENTAL “YTÛ, EL ARROYO”. El acto se realizó en Teatro Leopoldo Marechal de la Embajada de la República Argentina, ubicado en la Av. España y Av. Perú, de la Ciudad de Asunción; y fue organizado por la Embajada de la República Argentina y la Secretaría Nacional de Cultura (http://www.cultura.gov.py/lang/gu/)




            Upe pyharépe ojehechaukákuri peteî tembiapo neporâmbajepéva hérava “Ytû, el arroyo”, oñemombe’uhápe mba’eichaitépa oiko hikuái ñande rapicha Mbya Guarani tekoha Ytûme, oîva tetâpehê Ka’asapápe. Ipype ojehecha ijeroviapy ha ijepokuaa. Ñembo’e jeroky ha iñe’ênguéra. Upe pyharépe oîkuri Mbya Guarani oúva Ytûgui: Mbo’ehára Adriano Centurión, isy Pablina, ita’ýra Nery, mbohapy mitâ’i: Diana, Elizabeth ha Felipe ha ambuéva. Omoakâkuri upe aty, Tembikuaajára Ticio Escobar, omotenondéva SNC ñane retâmegua.


Pablina, David Galeano Olivera, Adriano Centurión ha mitâ: Felipe, Elizabeth ha Diana


            Este sexto documental fue realizado en el marco del Programa Unesco “La Voz de los Sin Voz” de la Cancillería Argentina, en conjunto con la Secretaría Nacional de Cultura del Paraguay. Trabajo que favorece los procesos de integración regional e intercambio cultural entre Paraguay y Argentina, al mismo tiempo que promueve la inclusión social de los Mbya Guaraní, dándole voz a su identidad cultural.


Adriano Centurión ha Selva Acosta


            ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI rérape rome’ê ore jehechakuaa Secretaría Nacional de Cultura ha Embajada Argentina-pe omotenondére ko tembiapo porâite ohejáva mandu’arâme Mbya Guarani rembijerovia.


           Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com

 

ooo000ooo

 

Rehecha ha rehendusérô mbykymi ”Ytû, el arroyo” rehegua, ehesakutu ko’ápe (http://www.youtube.com/watch?v=IXnOKkVoz_Q&feature=youtu.be)



DÍA DEL MAESTRO - MBO'EHÁRA ÁRA

MBO’EHÁRA ÁRA: 30 JASYRUNDY – DÍA DEL MAESTRO: 30 DE ABRIL

Ohai: David Galeano Olivera

Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/dia-del-maestro-guaranime

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/dia-del-maestro-guaranime/


     Peteî Mbo’ehára Amandajépe oikova’ekue Táva Paraguaýpe, Paraguay Retâme; ary 1915-pe, oñeĝuahêkuri peteî ñe’ême ha ojeporavo 30 jasyrundy Mbo’ehára Árarô, opaite mba’apohára ára mboyve. En un Congreso de Educadores efectuado en la Ciudad de Asunción, República del Paraguay; en el año 1915, se estableció como Día del Maestro el 30 de abril, un día antes del Día del Obrero.




     Upe árape, oñemomorâvo Mbo’ehára Ára, oñemomorâ avei upe hembiapokue tuichaitéva. Jaikuaaháicha Mbo’eharakuéra rembiapo rupive jaguereko ñane retâme heta tapicha iñarandu ha ikatupyryrasáva, ára ha ára omongakuaa ha omotenondéva ñane retâ teko porâve rekávo. La recordación del Día del Maestro también implica el reconocimiento al gran trabajo de los docentes en la formación de personas educadas y capacitadas preparadas para orientar a nuestro país por los caminos del progreso en la búsqueda del bienestar social.


     Ñane retâme jaguereko heta mbo’ehára ohejámava héra mandu’arâme, hembiapo porâitáre. Umíva apytépe jareko ko’âvape: Delfín Chamorro, Pedro Escalada, Ramón Indalecio Cardozo, Inocencio Lezcano, Adela Speratti ha Celsa Speratti, Asunción Escalada ha ambuéva. En el Paraguay tenemos el grato recuerdo de numerosos docentes destacados por su valiosa labor en el campo de la educación, entre ellos, los siguientes: Delfín Chamorro, Pedro Escalada, Ramón Indalecio Cardozo, Inocencio Lezcano, Adela y Celsa Speratti, Asunción Escalada y otros.


     Mbo’ehára Árape rohechakuaase opavave mbo’ehára rembiapo ha upevarâ roiporâvo Mbo’ehára Félix de Guarania-pe ha hérape toĝuahê ore maitei mayma Mbo’ehárape. En el Día del Maestro rendimos un merecido homenaje a todos los docentes en la persona del gran Mbo’ehára Félix de Guarania.


¡HETA VY’APAVÊ MBO’EHÁRA NDE ÁRAPE!

¡FELICITACIONES MAESTRO/A EN TU DÍA!


ooo000ooo


FÉLIX DE GUARANIA

Vikipetâmegua

Omoñe’êkuaa ko’ápe: http://gn.wikipedia.org/wiki/F%C3%A9lix_de_Guarania

     Félix de Guarania herateéva Félix Giménez Gómez heñóiva’ekue táva Paraguarípe ary 1924 javéramo. Oñemoarandúva’ekue Jehaiporâ (Letras)pe Facultad de Filosofía Universidad Nacional de Asunciónpe. Hekovépe, oñepyrûva’ekue oipyguara ñane ñe’ê Guarani ha ohai opaichagua mombe´upy, aranduka guarani rehegua ha ñe’êporâhaipyre.


     “Alfredo Stroessner oîramoguare mburuvicháramo ñane retâme oikéva’ekue heta jey ka’irâime ha ipahápe oñemosêva’ekue Paraguáigui ha oho oiko jepe heta tetâ rupi, umíva apytépe jajuhu Argentina ha Rusia. Ojevy hetâme jasykôi ary 1989 riremi ha upe guive omba’apo kyre’ŷ ojapo haĝua hetaiterei kuatiañe’ê”, omombe´u karaí Mario Bogado, Guarani Raitypegua haihára.


     Oñemosê mboyve voi ñane retâgui, karai Félix ohaímava’ekuevoi mbohapy aranduka: “Poemas de Noche y alba”, “Penas Brujulares” ha “Ortografía Razonada de la Lengua Guarani”. Félix de Guarania ombohasava´ekue Guarani ñe´ême ñande Léi Guasu (Constitución Nacional de 1992), Ñandejára ñe’ẽ (la Biblia); Martín Fierro, Bécquer jehaiporânguéra, García Lorca, Francisco de Quevedo, Luis de Góngora, Pablo Neruda, Alfonsina Storni, Ortíz Guerrero, José Martí ha ambueve.


     Félix de Guarania avei ombohasa ñane ñe´ẽme “Don Quijote de la Mancha” Miguel de Cervantes ohaiva’ekue. Paraguái Retâ ombojopóikuri karai Félix de Guaraniape Orden Nacional del Mérito, Maestro del Arte ha Premio Nacional de Literatura, avei oñemboaje chupe “Hijo Dilecto de Asunción” ramo. Opa Paraguái ra’y japyta tyre´ŷ ha tuicha vy´a´ŷ reheve.


Félix de Guarania, karai arandu (http://www.nocaut.tv/paginas/page.php?p=guarania)


ooo000ooo


MBO’EHÁRA

Ohai: Sabino “Aravo’i” Giménez Ortega (Táva Paraguay, 2004)

I

Ipotî ne remiandu

Arandu reguerekóva

Rejykýiva ore akâme

Ogueru tape pyahu

II

Arandu rombojoaju

Oremombáyvo nde ykére

Ha orerypýi ne ñe’ême

Rombyatývo arandu

III

Mbo’ehára mborayhu

Taipoty ñane ñe’âme

Tahesâi ipukavýpe

Ipyahúva ko’êju

IV

Taiku’i iñarandu

Mitânguéra raperâme

Tekoayhu itajúpe

Nde rekove tojahu


ooo000ooo


CHE MBO’EHARÉPE

Ohai: Teodoro S. Mongelós – Ombopurahéi: Epifanio Méndez Fleitas

I

Tamoapesâ che ñe’ê mayma yvoty rekovia
Ha ipype toroañuâ ko che py’a renyhê
Hetámi nde chembo’e che mitâ’ípe yma
Ha heta mba’e porâ aikuaa nderehe ae.
II
Upéinte chekaria’y ko’ýte chemandu’a
Etémi cheakâhatâ ha heta roipy’apy
Sapy’ánte ndepochy pe che nambi reipoka
Ha néipamirô ĝuarâ vokóikema rembyasy.
III
Hetáko nderehe ae oiko ichugui karia’y
Ha mañeîpa itavy osêporâjoaite
Ajépa oiméne nde ave revy´a ndejuruvy
Rehecháramo ipoty, omimbi nde rapekue.
IV
Kokueheve rohecha rehasa mombyrymi
Akói ne kuñataî ava piko toimo’â
Ha chékatu chetuja, osêosêma che atî
Ha che rova anga icha’î mbykýma che raperâ.


Rehendusérô LUIS ALBERTO DEL PARANAme opurahéirô CHE MBO’EHARÉPE, ehesakutu ko’ápe: http://www.youtube.com/watch?v=zm-LtYMLg4U&feature=related

 

EL ATENEO EN REUNIÓN CONVOCADA POR EL MINISTRO DE EDUCACIÓN

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

EL ATENEO EN REUNIÓN CONVOCADA POR EL MINISTRO DE EDUCACIÓN

Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/el-ateneo-en-reuni-n-co...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/el-ateneo-en-reunion-convocada-...


         El miércoles 25 de abril de 2012, a las 11 horas, el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI a través de su Director General, David Galeano Olivera; participó de la Reunión convocada por el Ministro de Educación y Cultura, a fin de tratar el funcionamiento de la Agencia Nacional de Evaluación y Acreditación de la Educación Superior – ANEAES. El encuentro tuvo lugar en el Salón Auditorio de la Dirección General de Educación Inclusiva, en el Centro Ko’ê Pyahu (Av. Eusebio Ayala y R.I. 6 Boquerón – Ciudad de Asunción) y del mismo participaron Rectores, Directores Generales y representantes de las Universidades Públicas y Privadas y de los Institutos de Educación Superior públicos y privados, entre ellos, el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI.


Dr. Víctor Ríos, Dr. José Carlos Rodríguez y Dr. José Nicolás Morínigo


            Omoakâkuri upe aty Tembikuaajára Víctor Ríos Ojeda, MEC Motenondehára Guasu; ha ipytyvohára: Tembikuaajára José Nicolás Morínigo, Tembikuaajára José Carlos Rodríguez ha Tembikuaajára Francisco Giménez. Ha’ekuéra omombe’úkuri oîha peteî apañuâi ANEAES ndive nomboajeséiva Tembikuaajára José Carlos Rodríguez (http://www.portalguarani.com/autores_detalles.php?id=1697)-pe ANEAES ryepýpe. Tembikuaajára Víctor Ríos he’íkuri ojapomaha irundy jasy oñepyrûhague pe apañuâi ha áĝa peve ANEAES-ygua oñembotavy ha nomohendaséi ijapytepekuéra Tembikuaajára José Carlos Rodríguez-pe. Tkj. Víctor Ríos he’ikuri ko’áĝa guive MEC oku’etaha ambue hendáicha ha oipurúta oîmíva guive léi omohenda haĝua Tkj. José Carlos Rodríguez-pe ANEAES ryepýpe MEC rérape.




            El Ministro Ríos señaló que en adelante el MEC accionará de manera directa a fin de que su representante, el Dr. José Carlos Rodríguez, pase a integrar la ANEAES. En ese sentido, todas las representaciones de Universidades e Institutos de Educación Superior presentes brindaron su total apoyo al Ministro Ríos.


            Opavavete ojerure avei ANEAES oñemongu’e kyre’ŷve haĝua. Ko’aĝaite peve omba’apo mbegueiterei ha upehaguére oî heta mbo’ehaovusu ndaikatúiva omboaje porâ hembiapo ñane retâme jepémo umíva umi mbo’ehaovusu are guive oipe’a hokê ha oha’ârôhína ANEAES ñehesa’ŷijo.


Dr. Víctor Ríos y David Galeano Olivera


            Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com

 

ooo000ooo

 

Ver “Se presentó libro sobre la Educación Superior en el Paraguay” (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/se-present-libro-sobre-...)

 

Ver “El Dr. José Nicolás Morínigo asumió en el Viceministerio de Educación Superior” (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/el-dr-jos-nicol-s-mor-n...)

 

SOBERANÍA ALIMENTARIA Y CULTURA GUARANI

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

SOBERANÍA ALIMENTARIA Y CULTURA GUARANI

Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/soberan-a-alimentaria-y...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/soberania-alimentaria-y-cultura...


         El viernes 27 de abril de 2012, a las 11 horas, el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI recibió en su Sede Central de la Ciudad de Fernando de la Mora, a: Gustavo Torres y a Antonio Cagna, quienes están vinculados a través de la Secretaría de Acción Social al Consejo Suramericano de Desarrollo Social de la UNASUR (http://www.unasursg.org/) y más específicamente a la Dirección de Política Social y Desarrollo Territorial. Precisamente, Gustavo Torres (gustavotorresgonzalez@gmail.com) es Técnico Asesor de esta última instancia. Ambos promueven y apoyan el programa de Soberanía Alimentaria (http://es.wikipedia.org/wiki/Soberan%C3%ADa_alimentaria) impulsada por la Unasur.


Gustavo Torres, Antonio Cagna, René Fernández ha David Galeano Olivera


            Ha’ekuéra omombe’úkuri UNASUR ojepy’apyha tembi’u hekoresâivare ha upévare omoñepyrûhague peteî tembiapo ndetuichapajepéva oñemomba’eguasujey haĝua umi hi’upy ha hi’upyrâ hesâiva ha nombyaíriva térâ nombohasýiva ñande rete.


            Los visitantes llegaron a la BIBLIOTECA “JOSÉ VALENTÍN AYALA” del ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI donde fueron recibidos por David Galeano Olivera, René Fernández y Jorge Tadeo Galeano y en compañía de los mismos analizaron las tesinas y tesis elaboradas por los egresados del ATENEO en materia de alimentación tradicional basada en maíz, poroto, mandioca y también yerba mate. En ese sentido cabe destacar que el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI siempre promovió entre sus estudiantes, mediante la realización de las tesinas y tesis, el rescate de las manifestaciones alimentarias autóctonas y tradicionales.


            Gustavo Torres ha Antonio Cagna ojuhúkuri heta tembihai tembi’u ñanemba’etéva rehegua. Umi kuatia, ha’ekuéra omomba’eguasúva apytépe, oî omombe’úva mba’éichapa ojejapo hi’upyrâ avati, mandi’o, kumanda ha ka’águi. Ko’â tembi’u omohesâi ha omombarete ñande rete. Ko’áĝa rupi ñane retâme tembi’u hekomarâvante ojejapo ha oñehepyme’ê ha upéva ombohasypa mitâ ha kakuaávape. Iporâva’erâ oñehekombo’ejey ñane retâyguápe oñemitŷjey haĝua umi temitŷ ñanemba’etéva ikatuhaĝuáicha ojejapojey hi’upy hesâiva.


            Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com

 

 

ooo000ooo

 

Ver “Semana de la Semilla”, en (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/henoijey-paraguay-seman...)

 

La Secretaría de Acción Social y la Soberanía Alimentaria (http://www.google.com.py/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&s...)


 

JORNADA PEDAGÓGICA GUARANI EN ESCOBAR

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

JORNADA PEDAGÓGICA EN ESCOBAR

Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/jornada-pedag-gica-guar...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/jornada-pedagogica-guarani-en-e...


         El sábado 28 de abril de 2012, de 8 a 16 horas, y pese a la intensa lluvia, la Regional Escobar del ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI realizó una Jornada Pedagógica acerca de la Investigación Científica – Tembikuaareka. El encuentro, que fue coordinado por la Dra. Gudelia Martínez Salinas, directora de dicha Regional del ATENEO; tuvo lugar en la Escuela Básica “Olimpia Villagra” de la Ciudad de Escobar (http://es.wikipedia.org/wiki/Escobar_%28Paraguay%29), ubicada en el Departamento de Paraguari.




            Mbo’ehára ha temimbo’ekuéra oñemoaradúva Guarani ñe’ême upe távape, ijatýkuri oñembokatupyryvévo tembikuaarekápe. Pyhareve oîkuri David Galeano Olivera ohekombo’e haĝua umi ijatyva’ekuépe, ka’aru katu oîkuri Mb. Margarita Miró Ibars (http://cv.conacyt.gov.py/postulados/386290.pdf), oisâmbyhýva Instituto Superior de Bellas Artes ha avei oîva Comisión Nacional de Bilinguismo-pe.


Prof.Lic. Margarita Miró Ibars



Dra. Gudelia Martínez Salinas


            Umi ijatyva’ekue apytépe oîkuri ko’âva: Marcela Alejandra Sugastti, Yolanda González de Medina, Sebastián Medina Ortíz, María Cristina Espínola Franco, María Liliana González de Burgos, Lilian Ortíz ha Juan Carlos Ocampos.


           Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com

 

ooo000ooo

 

Rehendusérô “A mi pueblito Escobar” ohaiva’ekue Emigdio Ayala Báez (http://www.musicaparaguaya.org.py/emigdio_ayala.htm), ehesakutu ko’ápe (http://www.youtube.com/watch?v=EH0MZ_ddSAs)

 

REUNIÓN CON EL DR. DAVID CAPARELLI

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

REUNIÓN CON EL DR. DAVID CAPARELLI

Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/reuni-n-con-el-dr-david...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/reunion-con-el-dr-david-caparelli/


            El jueves 26 de abril de 2012, a las 18 horas, el ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI, a través de su Director General, David Galeano Olivera; mantuvo una cordial reunión de trabajo con el Dr. David Caparelli, Director de la Regional Sâo Paulo del ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI. La reunión se efectuó en el Hotel Internacional, de Asunción, donde se encuentra hospedado el ilustre visitante.

    

Sabina Núñez, David Galeano Olivera ha David Caparelli


            Karai David Caparelli oúkuri oikuaávo mba’eichaitépa ohohína ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI rembiapo ñane retâme ha ambue tetâ rupi. Karai Caparelli ha hembireko Estela Montenegro, puraheihára katupyre ñane retâygua; are guive omba’apo hikuái Sâo Paulo, Brasil-pe, omoherakuâporâvo ñane ñe’ê, ñande reko ha ñane retâme hapichakuéra apytépe.


            En la ocasión el Dr. David Caparelli hizo presente, en nombre de su esposa Estela Montenegro (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/la-cantante-estela-mont...), reconocida cantante paraguaya residente en Sâo Paulo, y del suyo propio; un importante donativo para los hermanos Indígenas que se encuentran recluidos en el Cuartel Militar del RI 14. El Dr. Caparelli señaló su preocupación por la situación que atraviesan estos hermanos y solicitó a las autoridades nacionales la atención a los mismos. “Ellos son nuestros hermanos y merecen una vida digna”, dijo el representante del ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI en Sâo Paulo. David Caparelli y Estela Montenegro asisten desde hace varios años a los hermanos indígenas, particularmente a la comunidad Maka.


            ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI rérape rome’ê ore aguyje Karai Guasu David Caparelli ha hembireko Estela Montenegro-pe ohechakuaáre ñande Ypykuéra remikotevê ha akóinte oñeha’âre oipytyvô chupekuéra.


            Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com

 

ooo000ooo

 

Leer más acerca del Dr. David Caparelli en (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/grata-visita-del-dr-dav...)

 

SE PRESENTÓ

REPÚBLICA DEL PARAGUAY

ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI

GUARANI, MERCOSUR ÑE’Ê TEETE

 

SE PRESENTÓ “KARAI AVAREGUASU”

 Leer original (hacer clic) en: http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/se-present-karai-avareg...

Leer también en: http://dgaleanolivera.wordpress.com/se-presento-karai-avareguasu/


     El jueves 26 de abril de 2012, a las 17 horas, tuvo lugar la Ceremonia de Presentación del libro “Karai Avareguasu”, traducida al Guarani por la Mg. De Las Nieves Domínguez y el Mg. Enrique Chamorro y cuya versión original, en castellano, es “El viejo señor obispo” del laureado escritor paraguayo Don Augusto Roa Bastos. El acto se realizó en el Auditorio Radio Nacional del Paraguay (http://www.radionacionaldelparaguay.com.py/v3/), en el Programa “Ñane Retâ” conducido por el Lic. Mauro Javier Lugo Verón (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/mauro-lugo-ndive-radio-...) y que se emite de lunes a viernes, de 16 a 18 horas, por la AM 920 de Radio Nacional del Paraguay.




     Ñepyrûrâme, David Galeano Olivera, ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI Motenondehára Guasu, ohenduka hemiandu upe aranduka pyahu rehegua. Upéi ojehecha ha oñehendu Haihára Guasu Augusto Roa Bastos-pe (http://www.youtube.com/watch?v=Dkk_Cvtaaz8&feature=youtu.be) oaguyjeveme’êrôguare De Las Nieves Domínguez ha Enrique Chamorro-pe ombohasáre hikuái hembiapokue Guaraníme. Upéva rire, Mbo’ekuaahára Georgina González omomaitei aranduka “Karai Avareguasu” ha ombovy’apavê De Las Nieves ha Enrique-pe aranduka porâitére (http://www.youtube.com/watch?v=OIxE2SkVmIs&feature=youtu.be). Ipahápe, oñe’êkuri Mbo’erekokuaahára De Las Nieves Domínguez (http://www.youtube.com/watch?v=tnNrtIfZEPU&feature=youtu.be) ha Mbo’erekokuaahára Enrique Chamorro (http://www.youtube.com/watch?v=YamcmbRsKlM&feature=youtu.be). Mokôive omombe’úkuri mba’éichapa ojapo hikuái pe aranduka porâite ha avei ome’êkuri aguyje ipytyvôharakuérape. Oisâmbyhýkuri upe tembiapo Mbo’ekuaahára Mauro Lugo (http://www.youtube.com/watch?v=W9d14aejkWo&feature=youtu.be).



David Galeano Olivera, Georgina González, Mauro Lugo, Enrique Chamorro ha De Las Nieves Domínguez


Mauro Lugo, Miguel Fernández, Georgina González, Sabina Núñez, De las Nieves Domínguez ha Enrique Chamorro


     Los interesados en adquirir el libro Karai Avareguasu pueden llamar al celular 0961-506.387; o bien pueden escribir al correo electrónico (jeguaka@hotmail.com); o visitar su sitio en Facebook (https://www.facebook.com/pages/Jopoi-Traducciones-Editorial/3057729...).


     ATENEO DE LENGUA Y CULTURA GUARANI rérape rome’ê ore jehechakuaa ha ore vy’apavê Mb. De Las Nieves Domínguez ha Mb. Enrique Chamorro-pe ombohasáre hikuái Guaraníme ko aranduka porâite Karai Avareguasu, ohaiva’ekue Castellano-pe Karai Guasu Augusto Roa Bastos.


     Maitei horyvéva opavavépe

 

David Galeano Olivera

(ATENEO Motenondehára)

ateneoguarani@tigo.com.py

davidgaleanoolivera@gmail.com


 

ooo000ooo

 

Emoñe’êve De las Nieves Domínguez ha Enrique Chamorro rehegua, ko’ápe (http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/enrique-chamorro-y-de-las)